Vad är innovation?

Olika typer av innovationer

Eftersom definitionen av innovation är bred finns det många sätt att beskriva innovationer på. Det kommer att komma fler, var så säker. Vi människor har en ostoppbar vana att utveckla nya innovationer för sådant som vi inte tycker fungerar som det borde. En innovation leder till nästa som leder till nästa.

Man kan beskriva innovationer i olika former (som utgår från hur stor förändring innovationen gav), inom olika områden, och de kan till och med finnas i olika variationer. Vi reder ut begreppen. Här följer en lista på olika typer av innovationer.

Innovation i olika former 

Inkrementell innovation: Förbättringar av en existerande innovation utan att ändra den i grunden. De flesta innovationer är faktiskt förbättringar av lösningar på ett problem. Ett exempel är utvecklingen av minneskort till datorer som år efter år blir lite snabbare, rymmer lite mer data och krymper i storlek. Ett annat är griffeltavlan (svarta tavlan med vita kritpennor) som utvecklades till Whiteboards (vita tavlan med färgpennor) till dagens digitala storskärm kopplade till lärarnas datorer. De är en gradvis utveckling men innovationerna förändrade inte grunden för undervisning i klassrummet. 

Radikal innovation: Helt nya produkter och tjänster. Det är den form av innovation man oftast tänker på när man säger innovation. Och det finns så många exempel. Ett är när e-post började användas och de postade breven, med frimärken som läggs i en brevlåda och ibland lite vanvördigt kallas snigelpost, blev mycket färre. Vi kan fortfarande använda tjänsten men de flesta skickar mejl.

Disruptiv innovation: Banbrytande innovationer som inte sällan bygger på ny teknologi och ger uppstickare möjlighet att konkurrera med jättarna på marknaden. Innovationerna ersätter de sätt en bransch fungerar eller sätter en etablerad teknik ur spel. Ett exempel är fotografering. Filmrullen i kameror ersattes av digitala kameror där foton sparades på minneskort. Det världsledande företaget Kodak hängde inte på den disruptiva innovationen och gick i konkurs. 

Transformativ innovation: Innovationer som förändrar världen, exempelvis p-piller. Effekten var inte bara att kvinnor slapp bli ofrivilligt gravida utan också att arbetsmarknaden fick ett enormt tillskott av kompetens, nämligen alla kvinnor som kunde välja när de ville bilda familj. 

Systemisk innovation: Innovationer som inte bara är lösningen på ett problem utan kan förnya hur ett helt system fungerar. Digitaliseringen (dvs byta analoga sätt till digitala) är ett pågående exempel som påverkar samhället på så många sätt t ex i skolan och i vården. 

Innovation inom olika områden

Produktinnovation: En ny produkt som löser ett nytt eller gammalt problem på ett markant bättre sätt. Ett klassiskt exempel är glödlampan som ersatte stearinljuset. Thomas Edison var inte den som först kom på idén men han var den som lyckades utveckla en lampa som lyste starkt och länge och dessutom löste han elförsörjningen till lampan. Nota bene, inom företagsekonomi kan begreppet ”produkt” vara antingen en ”vara” eller en ”tjänst”.

Processinnovation: Ett nytt sätt för en process, t ex industriers tillverkning. Ett exempel var när Fordfabrikerna började använda löpande band. Det revolutionerade processen att tillverka bilar. Tillverkningen blev snabbare och priset på bilarna lägre.

Tjänsteinnovation: En ny tjänst eller service som också kan vara en förbättring av en tjänst som redan finns. Ett populärt exempel är hemleverans av maträtter, där du beställer maten på budföretagets hemsida, betalar on-line och får maten levererad till din dörr.

Affärsmodellsinnovation: Ett nytt sätt att betala för varor och tjänster. Den svenska innovationen Spotify är ett lysande exempel. Människor betalar för att lyssna på en ständigt förnyande katalog av musik hur mycket de vill, så länge de abonnerar på tjänsten.

Social innovation: En innovation som skapar värde för någon men inte nödvändigtvis en vinst för den som utvecklat innovationen. Det kan vara lösningar för att hjälpa olika grupper i samhället, t ex segregerade, våldsutsatta eller elever som inte får godkänt slutbetyg i grundskolan.

Innovation i olika variationer 

Öppen innovation: Företag eller organisationer bjuder in externa aktörer, t ex kunder, i innovationsprocessen bland annat för idégenerering. Ett exempel är Innov8 Day där lokala företag, kommunen och skolor samarbetar med hjälp av Unga innovatörer för att hitta lösningar på lokala problem som till exempel ”Hur blir vi en klimatneutral kommun?”. 

Innovation utan starka resurser: Det är den absolut vanligaste varianten. Det är nästan alltid så att den fria innovatören som vill utveckla en idé till en innovation startar med två tomma händer men med ett stort kunnande. Man kan sakna utrustning, delar för att bygga prototyper, ha ont om tid eftersom man utvecklat innovationen på sin fritid och så vidare. Trots det utvecklas det massor av just den här varianten av innovationer. I vår innovationstävling Årets unga innovatör har vi varje år hundratals innovationer som utvecklats med knappa medel. 

Innovationssystem: Det här är varianter av innovationer med organiserat stöd som stärker innovationsförmågan. Det är vanligt att länder har ett innovationssystem för större samhällsutmaningar. Innovationssystemen kan finnas på nationell, regional och lokal nivå. I Sverige finns på nationell nivå innovationsmyndigheten Vinnova. Ett verkligt exempel på en innovationsprocess med organiserat stöd var när de bjöd in ideella skolaktörer, som Unga innovatörer, för att samla in idéer som kan att öka likvärdigheten i skolan. 

Misslyckad innovation: Att utveckla en idé till en innovation innebär alltid en risk för att misslyckas. Eller kanske borde man säga en chans att misslyckas, för det finns många banbrytande innovationer som startat som ett misslyckande – de lyckade misslyckandena. Några exempel är penicillinet, Västerbottenost, mikrovågsugnen och världens hårdaste glas.