7 av 10 lärare säger att elever inte undervisas om innovation*
Enligt en lärarundersökning brister skolan i sitt uppdrag att ge alla elever undervisning så att de kan omsätta sina idéer i handling och utvecklas så att det främjar deras innovativa förmågor. Förmågor som beskrivs i termer av kreativitet, problemlösning och samarbetsskicklighet samt innovationstänkande. Undersökningen är den första i sitt slag och pekar på stora möjligheter att vända denna brist till en styrka i den svenska skolan.
Innehåll på sidan
- Resultaten i korthet
- Kunskap och läromedel
- Elevers innovativa förmågor
- Skolans förutsättningar
- Ung i Sverige 2024
Med anledning av resultaten i lärarundersökning gjorde Skandias stiftelse Idéer för livet en uppföljande studie genom att ställa frågor till unga om deras funderingar kring utvecklandet av innovativa förmågor i skolan. - Innovationsdagen 2024
* Med innovation och innovationstänkande menar vi olika arbetssätt för att elever ska kunna lära sig omsätta idéer till handling och andra förmågor som beskrivs i LGR 22 och LGY 11.
Resultaten i korthet
7 av 10 lärare upplever att elever i låg grad eller inte alls undervisas om innovation och innovationstänkande i skolan i dag. Det är den slutsats lärare på högstadie- och gymnasieskolor drar i den första stora undersökningen av denna del av skolans uppdrag. Skolans uppdrag beskrivs i läroplanerna. I de två första kapitlen slås det fast att eleverna har rätt till detta. Det står
”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt deras vilja att pröva och omsätta idéer i handling och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra.” LGR 22
”Skolan ska bidra till att alla elever utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande vilka ökar elevernas möjligheter till framtida sysselsättning, genom företagande eller anställning.” LGY 11
Det är tydliga Ska-krav. Finns förutsättningar för att leva upp till läroplanerna? Undersökningen visar att nästan hälften av lärarna (46%) anser att de inte har tillräcklig kunskap för denna undervisning och två av tre (67%) saknar utbildningsmaterial. Det finns dessutom ett samband mellan de som uppger att det inte finns någon kreativ lärmiljö i skolan (43%) och de som menar att elever inte får någon undervisning om innovation och innovationstänkande. Att undervisningen ändå sker i viss mån – lite mer än hälften svarar att de själva arbetar med innovation/innovationstänkande i skolan – kan indikera att det tas upp på lektioner men inte på sådant sätt att eleverna verkligen undervisas om det. Men viljan finns där, det vittnar flera lärarcitat om.
”Framgångsrika temaarbeten bygger på lärare som vågar testa nya arbetsområden och arbetssätt” – lärare i undersökningen
”Problemet är inte det innovativa. Problemet är att alldeles för många elever har otillräckliga förkunskaper för den nivå de befinner sig på. Det går sällan att vara relevant innovativ utan kompetens och kunskaper i ämnesområdet i fråga” – lärare i undersökningen
Det finns olika uppfattning om det går att vara innovativ utan kompetens och kunskap i ämnet i fråga. Forskning visar dock att det går att träna upp innovativa förmågor i unga år. Faktum är att det bäst sker under ungdomsåren. När lärarna tillfrågas om i vilken mån eleverna får utveckla sina förmågor svarar de att de hög utsträckning eller helt och hållet instämmer i följande
- ”Skolans undervisning stimulerar elevernas kreativitet”, 51%
- ”Skolan stimulerar eleverna att lösa komplexa problem”, 55%
- ”Eleverna får pröva att omsätta idéer i handling”, 46%
- ”Eleverna får utveckla sina förmågor att arbeta tillsammans”, 79%
- ”Eleverna får verklighetsbaserade utmaningar”, 56%
En lärare menar
”Under mina 38 år som lärare har jag förstått att eleverna lär sig så mycket mer och får en fördjupad kunskap utanför skolans väggar”,
och andra lärare menar
”Där det finns beröringspunkter inom några ämnen samarbetar lärare för att eleverna ska kunna se helheten i ett tema snarare än olika fragment”.
Nästan 8 av 10 lärare uppger att deras elever får arbeta ämnesövergripande och i ännu högre grad där skolan erbjuder en kreativ lärmiljö.
Kunskap och läromedel
När en lärare ställer sig framför en klass för att undervisa så att de sedan kan omsätta idéer till handling och tillägna sig innovationstänkande är det rimligt att anta att läraren har tillräcklig kunskap för undervisningen. Få lärare svarar att de helt och hållet har det. De saknar utbildningsmaterial att undervisa med, och önskar ett konkret undervisningsstöd och utbildningsmaterial.
Elevers innovativa förmågor
Lärarna är sannolikt de i skolan som bäst känner eleverna och bäst kan bedöma deras innovativa förmågor. I undersökningen fick de tio påståenden om eleverna som de skulle värdera. Här redovisas deras svar sammanslaget men också uppdelat på högstadielärare respektive gymnasielärare. De fick också bedöma om eleverna får utrymme att arbeta ämnesövergripande, vilket ger bättre förutsättningar för elevernas innovationsprojekt.
Skolans förutsättningar
När lärare ska undervisa om innovation är klassrummets och skolans utrustning och material det som gör lektionerna praktiska och konkreta snarare än teoretiska och abstrakta – den kreativa lärmiljön spelar roll. Det gör även lärarnas planeringstid och pedagogiska metoder.
”Skolan är superstressig och vi hinner inte med. Vi behöver tid och resurser för att kunna utföra vårt uppdrag. I Sverige förväntas lärarna trolla”
”Vi ger eleverna uppgifter som spänner över flera ämnesområden och flera pedagogers kompetens, i mån av resurser i form av pedagogtäthet och materialkostnader. Det är de faktorer som främst bromsar eller helt omöjliggör projekt”
Ung i Sverige 2024 - Idéer för livet
Med anledning av resultaten i lärarundersökning gjorde Skandias stiftelse Idéer för livet en uppföljande studie genom att ställa frågor till unga om deras funderingar kring utvecklandet av innovativa förmågor i skolan.
Majoriteten (72 %) tror att det kommer vara viktigt att vara kreativ och ha egna idéer, men endast 1 av 5 (21 %) anser att skolan bidrar till att utveckla deras kreativa förmåga.
Läs Ung i Sverige 2024 (sid 17-20)
Innovationsdagen 2024
Dagen började med att Verian (fd Kantar Public, tidigare Sifo samhällsundersökningar) presenterade en lärarundersökning om innovation i skolan. Därefter diskuterade företagsledare från greentech-bolag, stiftelseordförande för barn och unga samt världens första professor i lycka, vikten av innovation i skolan för att skapa framtidstro hos unga. Senare under dagen samlades även företrädare för Svenskt Näringsliv och tankesmedjan Futurion för att diskutera hur vi säkrar Sveriges framtida kompetensförsörjning.
Sändningen är cirka 90 min.