Skip to content Skip to sidebar
Unga Innovatörer logotype
Alumni

Stipendiaten som tillverkar billigare vätgas

Första experimenten i Nils Samruds egenhändigt byggda vätgaslaboratorium visar att hans andra elektrolysör har en verkningsgrad på 91 procent. Innovationsstipendiet för unga på 25 000 kronor har gått till att bygga labbet. I labbet har de första resultaten gett Nils den bekräftelse han ville ha. Nu siktar han på att bygga en prototyp och i framtiden vill han producera alkaliska elektrolysörsystem till industrin.

Text: Helena Thorén Foto: Nils Samrud

14 februari 2024

Nils Samrud med ett av de första experimenten.

Vätgaslaboratoriet som blev klart i somras, vad har du gjort där?

– Jag har byggt två elekrolysörer, M1 och M2. M2 är en spinn-off av M1. Den har tre elektroder i stället för två. Det var min mentor Anders Lundblad från Rise i Kista som gav mig idén att lägga till en elektrod. Och med de elektrolysörerna har jag labbat, svarar Nils och ler.

Stipendiet gick till att bygga labbet och köpa utrustning och kemikalier, men du har gjort mer än så under det halvår som gått. Berätta.

– Under det här halvåret har jag gjort klart etapp 3 i min tidplan. Jag har byggt en hemsida och skrivit en affärsplan för min bolagsidé Lavoit. Den har jag diskuterat med bland annat pappa, men först fick han skriva på ett sekretessavtal. Jag har också pratat med vuxna inom vätgasbranschen, bland annat på en konferens på Stockholmsmässan där jag var den yngsta. Där var också representanter från H2GreenSteel och Näringsdepartementet.

Du går andra året på gymnasiet med allt vad det innebär. Hur har du hunnit med?

– Jag har inte ett problem med att hinna med. Många ungdomar i dag är så distraherade av mobilen och sociala medier. Jag har försökt koppla bort och fokusera på det som är viktigt för mig.

Att du hinner med, beror det på att du tycker om det här?

– Ja, det kan jag hålla med om. Jag hade till exempel inte sommarjobb i somras. Det här är en passion jag har.

1
2

Sist vi pratades vid hade du hjälp av en mentor i Kista. Har ni haft kontakt, i så fall om vad?

– Jag har träffat Anders Lundblad, min mentor. Mamma och pappa ville att jag skulle prata med honom om riskerna. Det är ju en explosiv gas – lika farlig som gasolen vid grillen. Nu letar jag efter en plast som tål reaktiva kemikalier.

Kan du säga något om dina resultat? Har din version av en elektrolysör kunnat tillverka vätgas?

– Ja, det har den. M1 producerade vätgas med 75 procents verkningsgrad, och M2 med 91 procent.

Det är en riktigt hög verkningsgrad, har jag förstått. Har du kunnat mäta spillvärmen, det ska man också kunna utvinna, inte sant?

– Nej, jag har inte mätt den. ABB har en algoritm som har räknat på hur man kan ta vara på spillvärmen via värmeväxlare, men det är mest intressant vid användning av bränsleceller.

Det blir ju himla kostsamt i början av en utveckling. Hur billigt tror du att du kan producera vätgas?

– Anläggningskostnaden är cirka 370 euro per kilowatt. Jag jobbar på en algoritmplattform för att beräkna den optimala tillverkningstidpunkten beroende på elpriset och efterfrågan på energi bland annat.

Har någon oberoende person, t ex forskaren i Kista, kunnat upprepa dina experiment och fått samma resultat?

– Nej, ingen har upprepat resultaten. Men jag har diskuterat dem med några personer.

Vad vill du ska hända under vårterminen?

– Jag vill bygga en riktig prototyp med en algoritmbaserad optimeringsplattform i ett riktigt labb. På Kungliga tekniska högskolan finns ett laboratorium. Då behöver jag samla ihop ungefär 200 000 kronor för att köpa material med högre renhet och instrument för att mäta förändringar över tid, bland annat den elektriska spänningen (volt) och strömmen (ampere).

4
3

Det är imponerande att höra Nils berätta om sina planer och faktum är att vätgasproduktionen ökar. Enligt IEA (International Energy Association) används årligen 95 miljoner ton vätgas i världen och 5% av den är grön. IEA beräknar att 2050 kommer vi använda 400 miljoner ton grön vätgas. EU vill öka produktionen av förnybar vätgas fram till 2030 och öka mängden vätgas till 20 miljoner ton per år från de 10 miljoner ton per år som föreslogs i vätgasstrategin från 2020.

Vi fortsätter följa utvecklingen av 2Salke. Nils Samrud säger ”störst är den som är först”, och därför vill han ha utvecklat tekniken klart senast 2025. Det är om två år. Det blir en kapplöpning mot tiden.

Vätgas Tabell
Back to top