Remissvar

Remissvar

Vid genomlysning av de 18 föreslagna programstrukturerna (dnr 2023:21) är det endast fyra program där entreprenörskap är ett programgemensamt ämne. Vi skulle kunna ha en frågesport om vilka de är, och sannolikt skulle du ha svårt att pricka in dem. För vad har Frisörprogrammet gemensamt med Naturbruksprogrammet? Eller vad har Hotell & Turism inte gemensamt med Restaurang & livsmedel?

Och det är vidare sorgligt att se att Skolverket inte anser att elever som går på Samhällsvetenskapligt, Estetiskt eller Teknikprogrammet inte ska få undervisning som bidrar till att de utvecklar förståelse av entreprenörskapets betydelse för samhällsutvecklingen, kunskaper om hur företag arbetar med innovationer och affärsutveckling samt med miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. De ska inte heller få undervisningen som bidrar till att de utvecklar tilltro till sin förmåga att omsätta idéer i praktisk verksamhet samt stimulerar deras kreativitet och lust att anta utmaningar.

För med Skolverkets remissförslag (dnr 2023:21) på programstrukturer kommer ämnet Entreprenörskap för 14 av 18 gymnasieprogram inte ingå i utbildningen. Det kommer vara ett av väldigt många ämnen som FÅR erbjudas som programfördjupning. Det är till intet förpliktigande. Rektorerna kan känna sig fria att välja och vraka i en valmeny och i praktiken riskerar eleverna som inte valde att utbilda sig till frisör eller bonde, hotellpersonal eller affärsbiträde, att inte ens få möjligheten att välja ämnet. Det är helt upp till skolledningen.

Vi ser att intresset bland elever är stort för ämnet, trots att Entreprenörskap konkurrerar med många ämnen och skolorna inte behöver erbjuda det som programfördjupning. Ta till exempel förra året 2022 i följande program har avgångseleverna fått tillägna sig kunskap och förmågor i kursen Entreprenörskap: Samhällsvetenskap (3963 elever), Teknik (3234 elever), Estetiska (1885 elever), Ekonomi (1922 elever), Bygg & Anläggning (1736 elever), El & Energi (1564 elever) samt Naturvetenskap (1504 elever). Intressant att notera att även på VVS & fastighet och Industritekniska valde fler än var fjärde elev Entreprenörskap.

Vi menar att så kan vi inte ha det. Skolan är en del av det svenska innovationssystemet. En väl fungerande kompetensförsörjning startar redan i skolan. Det är avgörande för svenska företags konkurrenskraft och för Sveriges välstånd. Gymnasiet har en nyckelroll i utbildningssystemet som en brygga från grundskolan till högre studier eller in i yrkeslivet. Därför ska ämnet Entreprenörskap vara programgemensamt för samtliga gymnasieprogram (möjligen med undantag för Humanistiska och Vård och omsorg där intresset bland elever är svalare). Förmågan att omvandla idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter för att starta ett projekt eller ett fiktivt företag ska elever få utveckla på skoltid.

Vi menar att
Innovativa förmågor – som kreativitet, nyskapande problemlösning, samarbete i team – är nyckeln till framtiden för unga. Skolan är platsen för att ge dem den nyckeln.

För övrigt: Ämnet Entreprenörskap verkar tyvärr inte ha den uppbackning som behövs för att det ska få full effekt i undervisningen. Skolverket värnar ämnet, men i lärarutbildningarna och på många utbildningsförvaltningar har ämnet en undanskymd roll i utbildning och fortbildning. Denna brist kan tolkas som att Sverige har en avvikande syn i jämförelse med EU till exempel där entreprenörskompetens är en av åtta nyckelkompetenser.

Vår synpunkt till remissen är:

Det nya ämnet Entreprenörskap, 100 poäng, bör alla gymnasieelever läsa och därmed vara obligatoriskt i alla gymnasieprogram.

Här nedanför följer skälet till detta.

Innovation i skolan – varför det?
Världen utvecklas i snabb takt, både i lokalsamhället och i ett större samhällsperspektiv. Det är mycket som kommer vara annorlunda när dagens elever går ut skolan jämfört med hur det var för deras föräldrar. Rustar skolan eleverna så att de kan hantera de snabba förändringar och stora osäkerheter som finns i verkligheten utanför klassrummen?

Skolans uppdrag är att ge en utbildning som främjar elevernas utveckling till ansvarskännande människor som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. Alla elever i skolan ska få både kunskaper och förhållningssätt för att utveckla ett innovationstänkande.

Det innovationstänkandet är nödvändigt att lära ut oavsett vilken skola eleven går. För förändringar som följer med sådant som digitaliseringen, klimatet och den tekniska utvecklingen är genomgripande och påverkar oss på så många sätt.

Innovativa förmågor är centrala i dessa tider. Förmågor som att vara kreativ, att lösa uppkomna problem genom att tänka nytt och att kunna samarbeta i team där alla har olika kompetenser. Innovativa förmågor är vad som kommer skilja de elever som är rustade för en komplexare tillvaro från de som inte är det.

Innovativa förmågor är en nyckel till framtiden för unga.

Skolan är platsen för att ge dem den nyckeln.

1. Innovation är superhett!
   Innovatörer och intraprenörer är goda förebilder för unga och det finns flera sprungna ur vår verksamhet. Friskolekoncerner och andra skolaktörer har under det senaste året tagit upp innovation i sina erbjudanden.

2. 21st Century Skills lyfter fram förmågor som framtidens skola kan lära ut.
   Världsomfattande forskning som implementeras i de nationella läroplanerna. Förmågor som pekas ut är bland andra kreativitet, problemlösning, samarbete.

3. Nya lärmiljöer
   Makerspace, samverkan med lokala näringslivet och föreningar, flippade klassrum, projektarbeten, coachande lärarroll, lektionsplanering för ämnesövergripande undervisning. Det finns en rad möjligheter.

4. Adekvat digital kompetens
   Krav från och med läsåret 2018/2019 från Skolverket. Alla elever i Sverige ska få adekvat kompetens, kunna hantera det digitala samhället och delta i digitaliseringen i samhället.

5. Digitaliseringen har tagit ett tekniksprång under Corona-pandemin
   Eleverna finns redan där, i de sociala flöden, dataspelen och videoklippen. Och skolan kan behålla digitaliseringens fördelar efter snabbkursen som pandemin innebar.

6. Unga människor rör sig sömlöst mellan en global och en digital värld
   Unga behöver innovativa förmågor för att kunna förstå och leva i en komplex värld. De ger dem resiliens.

7. Lärare verkar inom snäva ramar, t ex skolmiljön och schemaläggning
   Unga innovatörer har möjlighet att bidra både med lärarutbildning och till didaktisk utveckling.

8. Likvärdigheten urholkas
   Skolan ger inte alla elever samma chans. Missmatchningen mellan skolpengen och ansvar samt vinstdrivna marknadskrafter är två skäl till det.

9. Psykisk ohälsa ökar bland unga
   Skolan är en av faktorerna som gör att unga mår dåligt idag. Andra är bland andra ekonomisk utsatthet och familjesituation. För elever som tränas i vår innovationsprocess ökar tryggheten eftersom de blir medskapare av framtidens lösningar på dagens problem.

10. Liten uthållighet i samhället idag
    Höga krav på underhållning och snabba belöningar med låg insats. Med- och motgångar under projekten ger dem ”grit”.

11. Innovationsnation
    Sveriges ställning som innovations- och kunskapsnation – konsensus råder om inom politiken.

12. Arbetslivet
    Förändringar i arbetslivet ställer nya krav på eleverna när de går ut skolan. Förmågor som kreativitet, förmågan att pröva och utveckla nya idéer i handling, lösa problem individuellt men oftare i samarbete med andra efterfrågas i näringslivet och den offentliga sektorn.