Varumärken är värda att skydda

Den 26 maj hyllades Årets unga innovatörer i en av landets mest anrika tävlingar. I 47 år har tävlingen lockat skolungdomar att utveckla sina egna idéer till potentiella innovationer. Ännu längre, i 156 år, har Groth & Co arbetat med att skydda immateriella värden i företags innovationer. En av byråns tidiga klienter var faktiskt Alfred Nobel, så platsen för föreläsningen kunde inte passat bättre.

Vad krävs för att ett varumärke ska gå att registrera?

Karin Crafoord inledde med att förklara att det centrala för ett varumärke är att det har särskiljningsförmåga, dvs. att märket kan särskilja dina varor/tjänster från andras. Svensk och EU-rätt tillåter varumärkesskydd för ord, figurer, bokstäver/siffror, färger, ljud samt formen eller utstyrseln på en vara eller dess förpackning – så länge tecknet går att återge tydligt och har särskiljningsförmåga. Varumärkets huvudfunktion är att visa ursprunget – att hjälpa konsumenten att utan risk för förväxling förstå från vilken kommersiell källa en vara eller tjänst kommer (”ursprungsangivelsefunktionen”).

Påhittade ord som Swish och Arla har i regel särskiljningsförmåga och är därför registreringsbara. Ord som direkt beskriver varan eller en egenskap kan däremot inte registreras för just de varorna, t ex är ordet ”blåbär” beskrivande för blåbärsjuice och är därför inte registrerbart för den typen av produkter. Logotyper, som på fackspråk kallas figurer, är också registrerbara och bär ofta, efter viss tids användning, stor igenkänning för konsumenterna. Karin nämnde Coops logotyp som ett exempel på en figur med hög igenkänning.

Slogans kan också vara registrerbara om de uppfattas som en ursprungsangivelse för en vara/tjänst och inte bara som reklam. Känner du till dessa?

• ”Just do it”
• ”Connecting people”
• ”Cause I’m worth it”

De hör till varumärkena Nike, Nokia och L’Oreal.

Det finns vidare företag som lyckats registrera ett ljud eller en melodi som ett varumärke, ett exempel är Netflix välkända ”ta-dum”. Det går till och med att skydda sådant som form och färg som varumärke. Chokladen Toblerones ikoniska alptopps-form är skyddad som ett 3D-varumärke och utgör exempel på hur ett formskydd kan hindra look-alikes. Kaffeproducenten Löfbergs Lila har lyckats registrera färgen lila vilket visar att en färg kan fungera som källa till ursprung när färgen bevisligen pekar ut en aktör. Även om det är oerhört svårt har dofter i undantagsfall registrerats som ett varumärke – klassiskt exempel på detta är ”the smell of fresh cut grass” för tennisbollar.

– Den som registrerat ett varumärke har ett intresse av att värna sådant som identifikation, kvalitet och pris. Kända varumärken som Coca Cola och McDonald’s har under åren byggt upp en stark särskiljningsförmåga, förklarade Karin Crafoord. 

Samexistens – när två ”ABBA” kan leva sida vid sida

När popgruppen ABBA skulle registrera sitt varumärke fanns redan livsmedelsvarumärket Abba. Lösningen blev ett samexistensavtal: parterna kom överens om att de inte inkräktade på varandra, och popgruppens varumärke kunde godkännas När popgruppen Abba skulle registrera sitt varumärke fanns redan varumärket Abba för livsmedel som kaviar och fisk på burk. Lösningen blev ett samexistensavtal. Popgruppen Abba kom överens med livsmedelsproducenten att de två varumärkena inte inkräktade på varandras verksamheter och med assistans från Groth & Co ingick de ett samexistensavtal.

– På en konkurrensutsatt marknad ska konkurrenters varumärken inte vara förväxlingsbara med ditt. Just den gränsdragningen – och hur man försvarar den – arbetar vi mycket med på Groth & Co, berättade Karin Crafoord.

När det hettar till – exempel på en intrångstvist

Ett konkret exempel som nådde domstol gällde etiketter på champagneflaskor. Champagneproducenten André Clouet menade att uppstickarna Bônde & Étable och Alice Bardot hade för snarlika etiketter på sina flaskor. Karin försvarade uppstickaren genom att steg för steg jämföra delar av etiketterna såsom olika symboler, bakgrundsfärg och formen på etiketterna. Domstolen avgjorde fallet till fördel för Bônde & Étable och Alice Bardot, och André Clouet tvingades betala rättegångskostnaderna inte bara för sina egna jurister utan även kostnaderna för Groth & Co. Det finns stora värden att försvara i de immateriella rättigheterna och skickliga jurister hjälper företagen att göra det.