Just den här kvällen föds en ny lösning för att hålla ordning på trassliga hörlurssladdar och en fingerspinner utvecklas till ett nytt musikinstrument, för att nämna några. Kvällen avslutas med en frågestund med funderingar över hur gör jag nu för att få in det i lektionerna och bedömningsmatriserna i lärarhandledningen lyfts fram för att kunna koppla elevernas arbete till kursplanerna.
Vad tyckte lärarna?
Ett par dagar senare fångar jag några av lärarna för att höra vad de tyckte. Ingrid Mogren är trä- och metallslöjdslärare på Källängens skola i Lidingö kommun. Det var första gången hon kom i kontakt med Uppfinnarresan.
– Det var väldigt konkret. Vi blev utmanade och fick pröva på ett nytt sätt att arbeta med eleverna som jag tycker är direkt användbart i mitt ämne. I slöjden är processen det vi ska träna eleverna i och här finns de praktiska övningarna för det i ett väl utarbetat och beprövat material.
Ingrid ingår i kommunens nätverksgrupp för teknik- och slöjdlärare som kollegialt utvecklar skolornas pedagogik och metodik. Lidingö är en KomTek-kommun som denna höst startar fortbildning i hur lärarna ämnesövergripande kan låta eleverna driva innovationsprojekt på skoltid.
– Det kan vara svårt att visa för eleverna meningen med slöjd. De tycker ”jag kan köpa allt jag behöver”. Innovationsresan ger slöjden en praktik i det forskande och uppfinnande förhållningssättet och det höjer statusen för ämnet.
Innan vi hörs har Ingrid Mogren precis berättat om lärarkvällen för sitt arbetslag på skolan och mötts av stort intresse. Hon beskriver materialet som en guldgruva och vill direkt beställa ett kit av uppfinningar.
Från Fribergaskolan i Danderyds kommun har tre Ma/No-lärare gått på kvällen tillsammans. Carina Carlswärd var initiativtagare. Hon har genomfört lärprocessen en handfull gånger både ensam och tillsammans med skolans tekniklärare; hon är redan frälst, som hon säger.
– Eleverna brukar tycka det är svårt under den första lektionen, men när de kommer till nästa lektion har det lossnat. Då har de tänkt efter och pratat hemma. Föräldrar har berättat att barnen, till och med under skjutsen till hockeyträningen, aldrig haft så engagerade samtal som under den här tiden.
Carina vet att eleverna blir motiverade när de tar sina egna idéer till verkliga uppfinningar. Hon har precis kört Innovationsresan med sina åttor.
– Eleverna kände igen en tidigare prisad innovation i innovationtionstävlingen, sportflaskan med två skruvkorkar (på toppen och på sidan för att kunna fylla på vatten under kranen). Efteråt gick sportintresserade elever i klasserna runt med just sådana flaskor i skolan.
Sportflaskan är ett bevis för att det går. Det är möjligt för eleverna att träna sin kreativitet i skolan och (hur imponerande är inte det) flaskan säljs fortfarande tio år senare!
Dimitri Olofsson är en av Carinas kollegor från Fribergaskolan. Han är nybliven lärare. Dimitri sadlade om för tre år sedan från att vara fysiker på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm till att undervisa i matematik, fysik och teknik på högstadiet och gymnasiet. Han tycker det är särskilt meningsfullt att undervisa på högstadiet eftersom han här kan stötta fler som inte tror att de kan, till exempel i matematik.
Jag undrar om han tror att lärprocessen kan berika undervisningen?
– Som nybliven lärare vill jag veta varför jag gör saker och ting och jag vill kunna knyta det till kursplanen. Vi har ett stort uppdrag i skolan att hjälpa ungdomar så att de blir sunda vuxna människor, det är viktigare än att lära ut årtal och antiken. Med Innovationsresan kan jag motivera att låta eleverna göra något som kan vara kreativt för dem.