Teknikämnet har potentialen att vara navet i ämnesövergripande projekt på grundskolan. Parar man det med det faktum att 7 av 10 lärare upplever att elever inte undervisas om innovation och innovationstänkande, som de har rätt till enligt läroplanen, så har man en ”Match In Heaven”.
Text: Helena Thorén Foto: iStock
9 oktober 2025
Vi förklarar hur, men först en bakgrund. STEM är akronymen på allas läppar efter att regeringens STEM-strategi släpptes tidigare i år. Teknikämnet täcker två av dem: Technology & Engineering. Ämnet har varit något styvmoderligt behandlat, vilket är synd men det går att ändra på.
I centrum av det ämnesövergripande projektet står teknikutvecklingsarbetet. Det kan involvera ämnen som matematik, no-ämnen, svenska, samhällskunskap och andra ämnen när eleverna i praktiken använder sina teoretiska ämneskunskaper. Det sker till exempel när de tar hjälp av sina egna idéer för att lösa ett problem och sedan utveckla idén vidare i handling till en potentiell innovation. De estetiska ämnena slöjd och bild får en självklar roll i det kollegiala samarbetet när eleverna bygger modeller av sina lösningar.
Finns det ett intresse för detta bland lärare? Ja, det gör det. I en undersökning (Verian, fd Kantar) bland lärare i alla ämnen svarar mer än hälften att de önskar sig undervisningsstöd och utbildningsmaterial så att eleverna lär sig om innovation och utvecklar sitt innovationstänkande. Läroplanen ger stöd för detta inte bara att arbeta med teknikutvecklingsprocessen utan även med elevernas kreativitet och entreprenörskap – och att låta eleverna agera innovatörer.
Hur ser kunskapen ut bland lärare? Jo, undersökningen visar att nära hälften av lärarna uppger att de inte har tillräckliga kunskaper för innovationsundervisning. Ta del av hela undersökningen.
Eftersom läraren som undervisar i teknik är lämplig som matchmaker vore det välkommet att kartlägga hur deras undervisning ser ut när det kommer till teknikutvecklingsarbetet. Skolforskningsinstitutet har i år sammanställt 43 studier, varav merparten kommer från USA men även Sverige finns representerat, om detta. I slutsatserna lyfts det systematiska iterativa arbetssättet fram för att ge eleverna en helhetsförståelse för processen, likaså autentiska uppgifter som liknar dem de kan möta senare i sina yrkesliv. För de tekniklärare som känner sig osäkra i sin undervisning är fortbildning nödvändig för att matchningen inte bara sker i himlen utan också i klassrummen. Idag är endast hälften av lärarna som undervisar i teknik behöriga.
Vi hoppas att ämnet värdesätts för dess potential och det finns goda skäl till det. Det vore bra, för att inte säga utmärkt, för innovationslandet Sverige om våra 15-åringar inte bara är duktiga på det som Pisa mäter som att läsa, skriva och räkna när de går ut grundskolan. Det finns förmågor som de behöver upptäcka och utveckla i unga år. Vi menar att de innovativa förmågorna är nycklar till framtiden. Skolan är platsen att få dem.
