
Lär er om vad innovation är och kan vara och vad som ingår i Innovationsresan.
Ni får veta vilken utmaning ni ska ta fram lösningar på och vilka som ska arbeta tillsammans.
För elever som jobbar med Innovationsresan
När ni är klara med det här steget i innovationsprocessen ska ni ha skrivit ett utförligt koncept där idéns funktioner och egenskaper beskrivs. Ni kommer ha ställt upp dem i en specifikation, både det lösningen ska klara av och det ni tycker vore roligt om den kunde göra. Det är den specifikationen som ni senare kommer testa er modell mot.
Ni kommer också göra en riskanalys. Det är bra att göra en enkel marknadsundersökning så att ni vet lite mer om hur behoven ser ut hos dem som idén är till för. Det är också i det här steget som ni lär er om immateriella rättigheter.
Det här var en massa nya begrepp, men var lugn, vi kommer förklara dem.

Ni har tillsammans valt ut en idé som ni vill designa en modell av och är peppade på att förverkliga den. Det kan då kännas frustrerande att först stanna upp och utveckla ett koncept, men det är klokt att göra det. Ni kan tänka på idén som en oslipad diamant och det är nu dags att bestämma hur många slipningar den ska få och bedöma diamantens renhet, färg och carat.
I det förra steget i innovationsprocessen kom ni på en idé ni tror på och den beskrev ni kortfattat i en idébeskrivning.
Nu kanske ni också kommer att ompröva ert val av idé. Den som lät så fantastisk då kanske inte vid närmare granskning är bäst. I så fall väljer ni att gå tillbaka till Idégenerera-stationen och hämta en annan idé att utveckla. Det är okej, det är så det går till i innovationsprocesser.
En riskanalys kan göras enkelt genom att teamet skriver upp allt de är osäkra på eller behöver kolla upp senare. Riskanalysen kan också vara mer komplicerad. Det handlar om att bedöma och hantera potentiella faror och problem som kan uppstå under innovationsprojektet.
Det är klokt att vara medveten om riskerna utan att låta dem hindra er.
Under ditt innovationsprojekt kommer du stöta på nya ord och begrepp. Vi förklarar dem allt eftersom de kommer.
Koncept = I ett koncept beskrivs det som är grundläggande i er idé för att garantera att modellen, som senare i innovationsprocessen ska designas, lever upp till det ni vill.
Funktion = Funktionerna beskriver vad er lösning gör. En funktion kan vara att den går att öppna eller att den blinkar när någon anropar dig eller att den lagrar värme från solens strålar och så vidare.
Egenskaper = Egenskaper är sådant som går att mäta och sådant vi upplever med våra sinnen. Egenskaperna förändras inte. De är bestående. En röd sportbil med 150 hästkrafter är röd och har 150 hästkrafter oavsett om den står still eller kör 130 km/timme. Andra exempel på egenskaper är transparent, vattentålig, rund, lättvikt och så vidare.
Kvalitet = Kvaliteten kan beskrivas som hur väl den möter en standard. Ett tygs kvalitet kan beskrivas i hur tätt trådarna är vävda, ju tätare desto slitstarkare. Kvaliteten står ofta i proportion till vad det kostar, men inte alltid. Och ibland är billigt viktigare än kvaliteten.
Immaterialrätt = Rättigheter som är till för att skydda saker, uppfinningar och konstnärliga verk från att bli kopierade. En innovatör lägger ner mycket tid, pengar och möda på att utveckla något nytt som är till nytta för många människor. Då är det inte mer än rätt att hon/han får ensamrätt på sin innovation ett tag och därmed kan tjäna pengar på den innan andra kan kopiera den och tjäna pengarna.
Immaterialrätt ger rättighetsinnehavaren – i vårt fall innovatören – under en begränsad tid ensamrätt till sin innovation. Ensamrätten grundar sig på lagar och ska ge innovatören skydd mot olovlig plagiering. Koncepten kan skyddas av patent, designskydd och varumärkesskydd. De tre betalar man för och längden de skyddar beror på vilket skydd det är. Sedan finns det upphovsrätt och det skyddet får den som har gjort ett konstnärligt verk (t ex målningar, litteratur, musik, foton) automatiskt utan att betala.
Utan de immaterialrättsliga skydden skulle potentiella innovationer vara som villebråd för rovdjur utan att kunna försvara sig. Vem som helst skulle kunna ta ditt koncept utan att du skulle kunna hindra den.
Det finns över 10 miljoner patent i kraft i världen (källa WIPO) och många tillkommer varje år. Många patentverk runt om i världen gör sina publicerade patentansökningar tillgängliga i databaser på nätet. Eftersom patentansökningar måste lämnas in i varje land där man vill ha patent förstår man att samma eller snarlika patent kan finnas i många länders patentdatabaser.
I Sverige finns många företag som lyckats väldigt bra tack vare en innovation. Ett av dem fick patent på en innovation för att förpacka vätskor. Den är en tetraederformad mjölkförpackning av pappersmaterial som uppfanns på 1940-talet och blev grunden till företaget Tetra Pak. Sättet att tillverka den på var mycket speciellt och patenterades.
Läs en förenklad version av hur deras patentansökan och patentet

Två mjölkförpackningar av papper, 50-60 tal, Sörmlands museum, Nyköping, ERKÄNNANDE (CC BY)
Många yrkesverksamma innovatörer väntar in i det sista innan de söker skydd för sin innovation. Varför det? Jo, därför att när de till exempel har lämnat in en patentansökan har de bara 18 månader på sig innan konceptet blir offentlig.
Innovatörer skriver i stället sekretessavtal med personer som invigs i innovationsprojektet. Sekretess innebär att personerna lovar heligt och dyrt att inte säga något om den tänkta innovationen till någon. Sekretessavtalet ger innovatören respit. Det tar tid att utveckla en innovation så att den är tillräckligt bra, och det kommer vi berätta mer om i nästa steg i innovationsprocessen, Designa modell.
I filmserien får vi följa fyra personer som på olika sätt jobbar med innovation. Vi får ta del av deras tankar om innovation, kreativitet, problemlösning och samarbete.
Mer om Immateriella rättigheter och upphovsrätt
Det finns elevmaterial till alla stationer!
Förbereda
1. Anta utmaningen
2. Idégenerera
3. Utveckla koncept
4. Designa modell
5. Presentera lösningen