Problematik, problem, behov eller möjlighet
Steget heter ju “analysera problemet” vilket i sig inte är helt problemfritt då det faktiskt inte alltid handlar om ett problem som ska lösas. Ibland är en utmaning så komplex att det finns en hel problematik dvs många olika problem, och inte bara ett problem. En utmaning kan också syfta till att söka lösningar för att ett behov tillgodoses eller att en möjlighet tillvaratas. Med problemet menas i vår metod och det här steget, uppgiften att lösa. Det kan vara synonymt med problem (bekymmer), behov och/eller möjlighet.
Kort och gott är det problemet som bestämmer vilket utvecklingsområdet är och det som ska ligga till grund för de kommande lösningarna.

Problematik
Ibland är utmaningen komplex och har en problematik, en samling problem inom området.
Problem
Ibland handlar utmaningen om att lösa ett direkt problem, bekymmer. Dvs något som inte fungerar tillräckligt bra eller som är dåligt på något sätt och där det tydlig efterfrågas en förbättring och lösning på problemet. I en del utmaningar är problemet tydligt definierat och uttalat medan i andra utmaningar finns de skrivet mellan raderna.
Behov
Ibland handlar inte utmaningen om direkta problem utan man kan istället tala om behov. Behoven kan vara medvetna eller omedvetna, befintliga eller ännu oupptäckta. Finns det en tydlig brist eller avsaknad av något kan det i sig utgöra ett problem och därmed finns också ett behov av något. Handlar utmaningen om att ta fram lösningar som kan möta möjliga framtida behov (behov som ännu inte är uttalade) behöver man ändå undersöka hur ett sådant behov skulle kunna se ut.
Möjlighet
Ibland handlar inte utmaningen om direkta problem eller uttalade behov utan kan i stället handla om att ta vara på möjligheter. Det kan handla om att ett företag vill hitta möjliga sätt att utveckla sin verksamhet genom att t ex hänga på en pågående trend och skapa affärsmöjligheter av denna. Ett exempel är trenden att protein- och D-vitamin-berika livsmedel och produkter. En utmaning för ett företag kan då vara formulerat som ett uppdrag om att undersöka möjligheten att ta fram nya produkter med tillsatt protein- och D-vitamin.
Avgränsa uppgiften och rikta dina insatser
För att längre fram kunna ta fram lösningar som har betydelse och verklig effekt, behöver du, om utmaningen är bred formulerad, begränsa utmaningen och uppdraget. Det kan handla om att välja att koncentrera det fortsatta arbetet på en del av ett område inom en utmaning. Om man t ex arbetar med en utmaning om Framtidens hållbara stad kan olika områden vara: hållbara fastigheter, hållbara energisystem och hållbara transporter. Då behöver man välja vilket område eller fokusområde man ska arbeta med under resten av innovationsprojektet. Man kan också göra avgränsningen geografiskt att t ex fokusera på att utveckla en lösning regionalt eller lokalt i ett visst område eller stad.
Finns en problemformulering eller ska du formulera problemet själv?
I de fall då utmaningen är en färdigformulerad utmaning, med ett uppdrag om innovation så innehåller oftast den en färdigformulerad problemformulering. Alltså arbetar men med en utmaning som någon annan har, t ex en utmaning och ett uppdrag som ett företag, en organisation, en förening eller annan samhällsaktör har och som den har uttalat så finns oftast problemet redan formulerat. Men är det så att du arbetar med en bred utmaning som spänner över flera områden eller att du hittat en egen utmaning att arbeta med så kan du behöva att formulera problemet på egen hand.
Fyra vänner såg parkeringsproblem i staden

Fyra klasskompisar på gymnasiet valde att undersöka problemet med parkeringsplatser i sin hemstad. De kom fram till att problemet med parkeringsplatser var parkeringsvakterna. Vakterna behöver lön så klart, och det kräver administration och en hel del pappersarbete. Dessutom är parkeringsvakterna inte mer än människor och har inte tid att övervaka alla parkeringsplatser samtidigt. Det leder till att många parkeringsrutor blir oövervakade, och många parkeringsböter aldrig blir skrivna.
De fyra vännerna Teo Jonsäter, Elias Gustavsson, Anton Enell och Leo Hasselqvist gick tredje året på Teknikprogrammet på NTI-gymnasiet i Helsingborg när de analyserade problemet. Deras lösning på problemet valde de att kalla Guardian. Det skulle bli ett smart automatiskt parkeringsvaktsystem som håller koll på parkeringarna, samtidigt som bilisterna får hjälp att betala för just den tid de står parkerade.
Så här berättar de om sitt Innov8-projekt